Claracaroline

Snabbfakta

Palmemordet är benämningen på den händelse då Sveriges dåvarande statsminister Olof Palme (S) sköts till döds i korsningenSveavägen–Tunnelgatan i centrala Stockholm på fredagskvällen den 28 februari 1986 klockan 23.21.

Efter mordet följdes ett flertal spår i Palmeutredningen, däribland "PKK-spåret", "33-åringen" och "Sydafrikaspåret", men dessa ledde inte till någon framgång. I december 1988 blev Christer Pettersson anhållen för mordet, och dömdes 1989 av Stockholms tingsrätt men frikändes av en enig hovrätt i november samma år. Misstankarna mot Christer Pettersson kvarstod dock och en resning begärdes avriksåklagaren i december 1997, men denna avslogs av Sveriges högsta domstol den 28 maj 1998, och Christer Pettersson avled den 29 september 2004.

I det protestantiska Sverige var det i början starkt motstånd att införa ett bruk angivet av Påven, katolicismens högste företrädare. Som en religionsneutral kompromiss föreslog astronomiprofessorn vid Uppsala Universitet, Anders (Andrea) Spole att man från och med år 1700 skulle införa samma ändring som Påven fastställt, men i stället utgå frånmidvintersolståndet, 10 dagar före nyår. Den gregorianska kalendern infördes i Danmark och Norge, men i Sverige föll Spoles förslag. Det dröjde ända till 1753 innan den gregorianska kalendern infördes i Sverige.

I den västliga världen förekom alltså parallellt under åtskilliga år två olika kalendrar, den gamla stilen och den nya stilen. Över hela Europa rådde stor oreda i tideräkningen. Genomsnittsåret i den julianska kalendern var 365,25 dygn långt men eftersom det genomsnittliga solåret är cirka 365,2422 dygn kommer kalendern så småningom i otakt medårstiderna. I den julianska kalendern var ett år skottår om årtalet var jämnt delbart med fyra. I den gregorianska kalendern gäller samma sak, med undantag för årtal som är jämna århundraden, dessa är inte skottår såvida årtalet ej är jämnt delbara med 400. Detta innebär att exempelvis åren 1800 och 1900 ej var skottår, medan 2000 var skottår. Den gregorianska kalendern får i genomsnitt 365,2425 dygn på ett år, vilket idag ger ett fel på bara ett dygn per cirka 3000 år.

Åren i den gregorianska kalendern räknas efter Kristi presumtiva födelse, där kalenderns epok, det första året, är år 1. Förkortningarna "e Kr" eller "f Kr" används parallellt med vt (vår tideräkning) eller fvt för att förtydliga att årtalet avser efter respektive före epoken; utan förkortning är det normalt underförstått att åren efter epoken avses. Kristi födelse tros ha uppskattats fel med några år, då Jesus enligt senare uträkningar skall vara född år 7 till 4 f Kr, men systemet är så inarbetat att det fortfarande används.

Marie Antoinette var dotter och näst yngsta barn till Frans I, tysk-romersk kejsare och Maria Teresia av Österrike. Hennes äktenskap arrangerades som ett politiskt resonemangsparti av modern som en symbol för den nya alliansen mellan Frankrike och Österrike. Hon gifte sig den 16 maj 1770 med den blivande kung Ludvig XVI av Frankrike. Eftersom Frankrikes drottning Marie Leszczyńska redan var död, blev hon som kronprinsessa, dauphine, hovets "första dam" redan från början.

I Frankrike trivdes Marie Antoinette mindre väl till en början, men efter en tid började hon orientera sig i den kungliga kretsen överlag och i slottet Versailles specifikt. År 1774 avled Ludvigs farfar, Frankrikes kung, och hon blev Frankrikes drottning. Hennes äktenskap var ända fram till år 1777 ofullbordat på grund av att maken led av för trång förhud, något som gjorde hennes ställning inför allmänheten svår, då ett ofullbordat äktenskp inte var giltigt och en drottnings första uppgift var att föda en tronarvinge. Maken tvingades dock till slut att gå med på en operation. År 1778 födde hon sitt första barn, dottern Marie Theresia Charlotte; efter henne föds Ludvig Josef den 22 oktober 1781, Ludvig Charles (Ludvig XVII) och Sophie Helene. Relationen till maken blev efter den sexuella fullbordan bättre, och utvecklades till en harmonisk och ömsesidigt tolerant vänskapsrelation. Hon ska enligt vissa källor haft ett kärleksförhållande med den svenske greven och diplomaten Axel von Fersen d.y., och det påstås att de t.o.m. fått ett barn ihop. Huruvida deras relation var fysisk är omdebatterad, men Fersen spelade en viktig roll i hennes liv från år 1783 och framåt.

Vid franska revolutionens ubrott år 1789 invaderades kungliga slottet genom Kvinnotåget till Versailles. Allmänheten attackerade hennes sovrum och hon tvingades då fly till kungens rum. På allmän begäran visade hon sedan upp sig på balkongen för allmänheten. Hovet fördes på allmän begäran till Paris, där de fick bosätta sig i Tuilerierna. Marie Antoinette var nu politiskt aktiv och korresponderade med utlandet om en intervention för att krossa revolutionen. År 1791 gjorde kungafamiljen ett försök att fly till Belgien med hjälp av Axel von Fersen, men greps vid gränsen i Varennes. De fängslades sedan i Temple och hovet upplöstes. Därefter avskaffades monarkin.

Maken ställdes 1793 inför rätta, dömdes till döden och avrättades. Senare samma år skildes även hon från sina barn och ställdes sedan inför rätta. Hon kallades då "änkan Capet". Hon anklagades för högförräderi, och man tog även upp slöseri samt ett påstått sexuelt övergrepp på hennes son. Hon dömdes som skyldig för högförräderi och dömdes till döden genom halshuggning. Under sin fångenskap och rättegång samt vid avrättningen visade Marie-Antoinette upp ett stort lugn. Det enda smycke hon bar under sin vistelse i fängelset var en signetring med en modifikation av Axel von Fersens devis ingraverad - "Tutto a te mi guida", allt leder mig till dig.

Marie Antoinette avrättades med giljotin den 16 oktober 1793, som "änkan Capet" på Place de la Révolution (nuvarande Place de la Concorde) i Paris.

Tavla med Marie Antionette och hennes barn. Tavlan hänger  på Nationalmuseet i Stockholm.

Greve Lev Nikolajevitj Tolstoj även kallad Leo Tolstoj (ryska Лев Никола́евич Толсто́й), född 9 september 1828 i Tulskaja oblast, död 20 november 1910 i Astapovo i Rjazanskaja oblast.

Tolstojs mest kända verk är Anna Karenina och Krig och fred, som tog honom sex år att skriva. Som moralfilosof är han känd för sina idéer om ickevåld. Han betraktas även som en av portalfigurerna inom anarkismen.

Rånarna och gisslan barrikaderade sig i bankens valv. Två polismän lyckades smyga in i banken och stänga dörren till valvet. Den 26 augusti borrade polisen ett antal hål i taket som först användes för att föra ner en kamera och sedan, den 28 augusti, för att släppa in gas i valvet. För att hindra polisen från att använda gas tvingades gisslan under perioder stå längs väggarna med snaror runt halsen så att de skulle strypas om sövande gas sprutats in i valvet.

Redan under sin livstid rönte Dickens författarkonst stor popularitet över hela världen och han prisades för sitt rika berättande och minnesvärda romanfigurer. Dickens anses som en av de största engelskspråkiga författarna och han var den mest framträdande romanförfattaren under den viktorianska eran. Ett mått på Dickens popularitet är att ingen av hans romaner eller noveller har slutat tryckas på engelska. Dickens skrev huvudsakligen följetongsromaner, vilket var en vanlig form för skönlitteratur på den tiden.