Riktigt fräsigt
En historisk dag
Kan det vara så här det gick till?...
Jag önskar att Karl Marx aldrig hade fötts
Historiebeskrivning kan vara lite förvirrande ibland...
Historiesajten
Gustav Vasas bravader i Dalarna.. Det måste varit så här det gick till... Haha
Historisk kalender: 8 november
Dagsutflykt till Stockholm
26 oktober, 50 år sedan flygkatastrofen
Grannarna kom tidigt till Vikbo gård i Sundänge utanför Köping. De kom för att hjälpa familjen Andersson att tröska det sista av skörden. Som arbetslag hjälpte de alltid varandra, och nu var det Anderssons tur att få besök.
När grannarna Agne Pettersson, Verner Söderkvist och Gustaf Jonsson efter ett första arbetspass torkat svetten ur sina pannor bjöds de in för dagens första fikapaus i det ombonade gårdshuset. Erik Andersson hade även sina föräldrar vid köksbordet samt sexåriga dottern Lena. Alla utom en kom nu att dricka livets sista koppar kaffe och ett glas saft.
Tisdag den 26 oktober är det exakt 50 år sedan den osannolika flygkatastrofen inträffade. Den värsta någonsin i Sverige där ett havererat flygplan krävt civila dödsoffer på marken. Sju dog.
Den åttonde, Anna Andersson, överlevde då hon minuterna tidigare tackat nej till påtår och istället vandrat till tvättstugan 50 meter bort.
Det herrelösa Lansenplanet glidflög i drygt 15 kilometer innan det under den sista kilometern först kapade trädtopparna söder om Västlandasjön, studsade på ett stenröse i kanten av en åker, ändrade riktning, skalade av och antände taket till en ladugård innan det med kraft rände rakt in i boningshuset.
Tragedin har under alla år förknippats med en osannolik slump, att det herrelösa Lansensplanet skulle brak a rakt in i köket på Vikbo.
Bärgslagsbladet/Arboga Tidnings reporter Ulf Eneroth kan efter en omfattande granskning avslöja nya fakta som visar att tragedin inte behövt inträffa.
Flygvapnet tillät A32 Lansen att flyga, trots vetskapen om att planet långt före katastrofen utanför Köping var behäftat med felaktig utrustning. Så när fältflygare Magnusson gav sig iväg på den ödesdigra flygningen i slutet av oktober 1960 fanns redan beslut om att åtgärda bristerna, utan att det genomförts. Reservdelarna låg kvar, nedpackade på flygflottiljen F6 i Karlsborg.
Källa: http://bblat.se/nyheter/dokumentvikbo/1.985796-tragedin-inte-bara-en-slump
I söndags satt jag och sappade lite mellan tv kanalerna och jag fastnade för Landet runt (ja vet att de antagligen bara är jag och pensionärerna som tittar på det, men de kan faktiskt ibland vara ganska intressanta inslag). Efter ett tag kom ett inslag om en flygolycka som inträffade utanför Köping för 50 år sedan. Jag kände hur en klump i magen bildades, och jag tänkte, men de är ju de där mamma brukar prata om. Vi är/ var släkt med en av familjen som omkom i olyckan. Mamma har berättat hur dåligt barnen som blev kvar blev behandlade. De fick knapp någon ersättning, men vad är egentligen pengar mot en förlorad familj? Ingenting. Hon har även berättat hur människor åkte till ruinerna efter flygkraschen och letade saker, bland askan. Bara vid blotta tanken av detta känns det som att magen vrids om. Hur kan människor vara så grymma? Nej nu får jag sluta fundera, måste sov.
Haha
Beroende...
Visste ni att...
Symboler
Lite onödigt vetande..
Måndag
Visste ni att...
Äntligen har EU vaknat
Artikel från SvD
"Indignationen gick inte att ta miste på i Viviane Redings ansikte då hon gjorde ett oanmält anförande på EU-kommissionens presskonferens igår. Många luttrade journalister tappade hakan över hennes öppna vrede när hon läxade upp Frankrike – ett enskilt medlemsland och dessutom ett av de stora. Hon kallade Frankrike en skam för EU.
–Mitt tålamod håller på att ta slut. Nog är nog, sa Viviane Reding och bröt mot ett politiskt tabu när hon jämförde utvisningarna med deporteringar av judar.
–Detta trodde jag inte att Europa skulle behöva bevittna igen efter andra världskriget, sa hon.
Frankrike har under hela tiden som kritiken haglat över Elyséepalatset (presidentpalatset) insisterat på att utvisningarna inte bryter mot vare sig fransk eller europeisk lag.
Immigrationsministern Eric Besson och EU-ministern Pierre Lellouche har i samtal med kommissionen bedyrat att alla utvisningar byggt på bedömandet av individuella fall och inte av en hel folkgrupp, och att även icke-romer som ägnat sig åt brott eller ”aggressivt tiggeri” på franska gator utvisats.
Men i måndags publicerade tidningen Le Canard Social tre läckta dokument som skickats mellan olika regeringsdepartement, i vilka myndigheterna klart och tydligt uppmanas att utrymma och förstöra illegala läger för ”resande”, främst romska.
I Frankrike finns flera grupper av människor som är icke-bofasta och lever nomadliv, somliga helt enkelt för att de är fattiga. Andra för att de i generationer levt på det viset, som till exempel grupper från regionen Alsace-Lorraine.
I de läckta dokumenten uppmanas lokala poliser och borgmästare att stänga minst ett läger (främst romska) i veckan. Myndigheterna ska också varna inför större deportationer som kan få häftig kritik i medierna.
I Bryssel var Viviane Reding mäkta upprörd över vad hon såg som uppenbara försök att föra kommissionen bakom ljuset.
–Jag kan bara djupt beklaga att de politiska försäkringarna vi fick av två franska ministrar (…) nu öppet krockar med dokument som utfärdats av samma regering. Kommissionens roll som ”fördragens väktare” blir mycket svår om vi inte längre kan lita på de försäkringar vi får från två ministrar i ett formellt möte med två kommissionärer.
EU-kommissionen är den institution som övervakar att de 27 regeringarna följer EU:s lagar och kan dra dem inför domstol vid lagbrott.
För brott mot mänskliga rättigheter kan ett land få böter eller tillfälligt bli av med sin rösträtt vid EU:s beslutsbord. Det har dock aldrig hänt tidigare. Det åtal som Sarkozys regering nu troligtvis kan vänta sig är det lite mildare: för diskriminering.
Kommissionen aktar sig i vanliga fall för att peka finger åt ett enskilt land. Pinsamheten att bli anklagad för brott mot mänskliga rättigheter kan göra den anklagade regeringen arg och benägen att blockera EU-arbetet i‑andra frågor. Och EU, som gärna predikar människorättigheter i världen, vill inte att samma kritik vänds mot unionen själv."
Källa:http://www.svd.se/nyheter/utrikes/frankrike-ar-en-skam_5325333.svd
Ibland känner jag mig som en guldfisk ...
Det finns ett ord, eller en "epok" som jag tycker är lite diffus, och varje gång jag får kläm på det så blir det sommarlov, eller så byter jag ämne och glömmer bort det igen.. Det är det här med post, ni vet postmodernism, postindustrialism, ja det går egentligen att sätta post framför många ord. Postmodernism är ett otydligt och mångskiftande begrepp för en rörelse främst under 1970- och 1980-talet som vände sig emot idealen inom modernismen. Syftet med postmodernismen var att kritisera modernismen.
Ett postmodernt samhälle karaktäriseras av att tilltron till objektiva sanningar raserats, inga ideologier eller religioner anses längre tillförlitliga och tilltron till vetenskapen har gått förlorad. Postmodernismen är en tid då gränser suddas ut, och där ingenting är på förhand givet. Den postmoderna människan är både rot- och rastlös -och livet ses som en serie tillfälliga förflyttningar och rollbyten, I och med att människor i det postmoderna samhället har förlorat tron på objektiva sanningar, finns ingen tillförsikt i att framtiden skulle kunna kontrolleras och styras och engagemanget i kollektiva rörelser raseras. Istället förläggs människors satsningar i hög grad till individuella projekt, och jakten efter nu-upplevelser. Det postmoderna samhället är ett samhälle där var och en ständigt måste skapa och omskapa sitt eget jag och sin egen verklighet.
Enligt mig går det att säga att det postindustriella samhället är starkt sammankopplat med den tredje industriella revolutionen. Alltså Den tredje vågen av industrialism som kom under andra delen av 1900-talet. Den kännetecknas av IKT revolutionen, globalisering, och kapitalmarknader som har förflyttats från Västvärlden till Asien. Men även en ny tid där vetenskapens och teknikens framsteg går så fort att dagens sanning inte är morgondagens sanning, Och det finns ingen absout sanning. Man skulle även kunna säga att det är ett utom vetenskapligt paradigmskifte som har genomförts, och som ni kanske vet så är inte ett paradigm bestående utan den är sann tills att ett nytt paradigm uppkommer. Alltså är postmodernismen kanske enbart en fas som är eller snart är över...
Jag förstår att de här låter rörigt för er, och det det också.. Nu ska det bli intressant att få se hur länge jag kommer ihåg det, kanske ett simmvarv;-)
En dag i Mora
