Claracaroline

Ordet semla betecknar på svenska en ljus vetebulle som ofta är smaksatt med kardemumma och som är fylld med mandelmassa och vispad grädde. På finlandssvenska betecknar samma ord småfranska och semla heter fastlagsbulle, vilket det även heter I Sydsverige. Andra namn på denna bakelse är fettisdagsbulle och hetvägg. Hetvägg är den som serveras I djup tallrik med varm mjölk.
Från början åt man bara semlor på fettisdagen under fastlagen. Numera börjar semlorna dyka upp så snart vi har dansat ut granen eller till och med ännu tidigare.

Själva ordet semla kommer av det latinska ordet semila som betyder fint mjöl. Ordet "hetvägg", är en språklig lek med tyskans “heisse Wecken” = varma kilar, vilket kom från bullarnas form på 1700-talet. De ofta ganska torra bullarna då utan mandelmassa och grädde, värmdes upp tillsammans med mjölk i en kastrull, och för att så många bullar som möjligt skulle få plats i kastrullen gjordes de kilformade, det vill säga närmast trekantiga.

Fettisdagen är i Kristendomen den sista dagen i fastlagsveckan, fastan börjar nästa dag, på askonsdagen. Fastlagsveckan är den period då man äter upp sig inför de sju veckornas fasta före påsk. I flera katolska länder är det karneval under fastlagen, efter orden carne och vale som betyder "kött farväl". Det finns belägg för att namnet fettisdag använts i Sverige redan 1594. I Skåne och Danmark var det dock på måndagen som man åt de fyllda bullarna, därav den skånska benämningen bullamåndag eller "bollemandag" på danska. Skåne har ju tillhört Danmark tidigare.


Den 12 februari 1771 på fettisdagen avled den svenske kungen Adolf Fredrik som var far till Gustav
 III. Detta skall ha inträffat efter att Adolf Fredrik förätit sig på bland annat semlor. I bulletinen om kungens död står följande att läsa: Hans Majestäts dödsfall har skett av indigestion av hetvägg, surkål, rofvor, hummer, kaviar, böckling och champagnevin.

Traditionellt äts semlan i en djup tallrik med varm mjölk, som ibland spetsas med en gnutta salt, för att bryta mot sötman, och i vissa delar av Sverige pudrar man också kanel över semlan. När semlan serveras på detta vis kallas den hetvägg. Under andra halvan av 1900-talet började den dock allt mer betraktas som en sorts bakelse som äts utan mjölk, troligen som en följd av att den började serveras på konditorier. Vissa av dessa började även använda wienerbrödsdeg för att göra semlan ännu mer bakelselik. Traditionen att servera semlan med varm mjölk har dock återinförts på ett flertal kaféer och konditorier under senare år, åtminstone i de större städerna. Semlor är också väldigt populära i Danmark.