Skola eller Särskola

Jag såg precis Uppdrag granskning på svt 1. Dagens program handlade om barn som blivit felplacerade från den vanliga skolan till särskolan. De hade fyra fall där barn fått diagnosen lätt förståndshandikappad men som senare skulle visa sig vara felbedömning. Problematiken i det hela ligger i att barn med den diagnosen inte får den gyllene nyckeln in i samhället utan blir bortsorterade i och med att deras betyg inte är lika mycket värda som vanliga betyg från den vanliga skolan. Detta kan leda till att dessa barn inte får samma chans till högskoleutbildningar eller till kanske jobb..
I programmet fick vi följa Jonathan som fick diagnosen lätt förståndshandikappad och fick i och med det gå det nionde läsåret i särskola och vidare på gymnasiet. Efter två år fick han dock veta av en ny undersökning att han var normal begåvad. I inslaget vinklar uppdrag granskning processen så att felet ligger på skolan, och att det är dem som har förstört  Jonathan liv. Men enligt min mening är det lika mycket hans föräldrar och hans eget fel varför han hamnade i särskolan. I inslaget berättar han själv att han hade självmords tankar och att han blev mobbad, orkade därför inte gå till skolan och inte heller plugga, i och med det brydde han sig inte om testet som psykologen gjorde för att undersöka hans "begåvning". Vid intervjun med hanns mamma säger hon att de trodde att skolan visste bäst när de föreslog särskola för Jonathan och argumenterade därför inte emot det. Jag kan tycka att om man har levt med sitt barn i 14 år då borde man veta som förälder om sitt barn är "normal eller inte" givet vis är det en laddad sak att säga. Men jag tror att om man har ett barn som har problem i skolan måste man som förälder kämpa hårt för att just sitt barn ska bli sett och få hjälp. Och hjälp finns om man tjatar tillräckligt länge och om man kräver det. För skolan ska vara till för alla och inte en segregering mellan olika barn. Jag är sååå trött på att skolan alltid ska få skit för allting de gör. Visst kanske det var skolans fel i detta fall, men kanske var det en kombination av trötta föräldrar och slöa barn. Nej nu har jag babblat nog för i ikväll... god natt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0